admin, Author at Ekkommunikation - Page 17 of 18
-1
archive,paged,author,author-admin,author-1,paged-17,author-paged-17,wp-theme-bridge-2,bridge-core-2.5.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive

Author: admin

Adventstiden är här och vi träffar många som vi inte sett på ett tag. ”Vad gör du nu för tiden?” kan vara en fråga att både bäva för och välkomna. Även om inte alla roas av ytligt mingelprat, kan även den mest djuplodande forskarsjäl faktiskt ha både nytta och glädje av att ta glöggminglet som en chans att förbättra sina kommunikationstalanger. Alltså. Här är forskningskommunikatörens tre bästa tips: 1. Var beredd på att få frågan vad du sysslar med. Och tänk ut ett intresseväckande och kanske till och med överraskande svar. ”Jag ägnar dagar och nätter åt det fascinerande sambandet mellan… och …” kan vara ett sätt att börja. Eller varför inte ”Jag är besatt av paradoxen att vi fortfarande ser en ökande … trots att …”. En annan säker öppning är att anknyta till ett välkänt och aktuellt samhällsproblem: ”Min forskning kanske inte kommer att ha alla svar på hur vi minskar/ökar/bibehåller/förstärker … men det är otroligt intressant att få fördjupa sig i problemet." 2. Var konkret och ge gärna ett exempel. Forskare är idag är ofta så specialiserade att det kan vara svårt att greppa för en utomstående. Relatera till något som vi läst om i tidningen eller som du vet att den du pratar med är intresserad av. Undvik förstås fackuttryck och ge dig inte in i sifferexercis. Med enkla jämförelser , liknelser och konkreta exempel blir det lättare för den du pratar med att komma ihåg vad ni pratade om. 3. Visa engagemang! Vi reagerar olika på att berätta om vår egen verksamhet. Det kan kännas skrytsamt eller storvulet. Men äkta engagemang smittar och vem vill inte berätta att man träffat en forskare som verkligen brann för sitt ämne? Och sist men inte minst, kom ihåg att engagemang är något dubbelriktat. Att visa nyfikenhet och ställa frågor tillbaka till den som frågade är ett säkert sätt att få trevlig på vilket mingel som helst! Om du vill lära dig mer om hur man kan kommunicera forskning till olika mottagare, eller tror att det kan vara något för din institution, är du välkommen att kontakta mig. Jag genomför workshops och skräddarsydda utbildningar med inriktning på föredrag och presentationer, populärvetenskapligt skrivande, att kommunicera till beslutsfattare och media mm. Kontakt.

Den 25 november 2014 arrangerade Livsmedelsverket, Livsmedelsföreningen och Norden i fokus ett seminarium kallat "Matsvinn och datummärkning - nya nordiska rön". Platsen var Sheraton Hotel i Stockholm och Eva Krutmeijer var moderator. Mer information, presentationer och referat hittar man här: Norden i fokus  

Den 22 oktober 2014 var det åter dags för Ruter Dam-dagen. I år var temat kreativitet och innovation och programmet hade utformats i nära samarbete mellan Ruter Dam och EKKO. Resultatet blev en innehållsrik eftermiddag på Musikaliska med talare som Nordea-ordföranden mm Björn Wahlroos, innovatörerna Cecilia Bergh, Mando, och Anders Wilhelmson, PeePoople, Skogsindustriernas VD Carina Håkansson, Stockholms handelskammares VD Maria Rankka samt Unilevers ordförande Michael Treschow. Dagen kan sammanfattas med ordet engagemang! Se filmen för dagen här.

"Human influence on the climate system is clear, and recent anthropogenic emissions of greenhouse gases are the highest in history. Recent climate changes have had widespread impacts on human and natural systems." Här är länken till hela IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare som publicerades 1 november och en artikel i DN.

Under hösten har SEI, Stockholm Environment Institute, samarbetat med EKKO i att förbereda institutets 25-årsjubileum den 22 oktober. Forskare har inbjudits till workshops där de fått öva sig i berättandets konst. Eva Krutmeijer har coachat och återkopplat både på tu man hand och i grupp. Resultatet blev ”Berättelser från en värld i förändring”, en rad intressanta historier som speglade SEI:s arbete runt om i världen och på vilket sätt man arbetar konkret med miljö- och utvecklingsfrågor. Hur får man till exempel hushåll i Indien att minska sina koldioxidutsläpp och samtidigt förbättra familjens hälsa genom att installera nya köksspisar? En utmaning som blev begriplig när vi alla insåg hur starkt kopplade våra kök är till vår livskvalitet och våra traditioner. Vem vill byta ut sin spis om man inte kan använda den till att laga den mat man vill? Referat  finns här. Stort tack till SEI:s kommunikationsdirektör Rob Watt och alla fantastiska forskare - det var ett mycket lärorikt och roligt samarbete! En av forskarna, Toby Gardner, som berättade om möten med lantbrukare i Amazonas, gav mig denna fina feedback: "Thank You so much Eva. It was a real pleasure to work with you, I learnt a huge amount. The success of the event was in great part thanks to your efforts and those of the communication team. Best wishes, Toby"  

Tisdagen den 21 oktober inbjöd KB och VR gemensamt till konferensen IFFIS14. Moderator var Eva Krutmeijer. Syftet med konferensen var att inleda och fördjupa dialogen och kunskapsutvecklingen kring infrastruktur för forskningsinformation. Det är ett arbete som KB och Vetenskapsrådet redan är involverade i genom SwePub-projektet som initierades på uppdrag av regeringen hösten 2013. Länk till konferensen

I denna bok från 2007 utvecklar Roger Pielke forskningens - och forskarnas - roll i samhällsutvecklingen och hur man som forskare kan förhålla sig till olika former av kommunikation av sin forskning. Pielke är professor vid CIRES, Cooperative Institute for Research in Environmental Sciences vid University of Colorado at Boulder. Jag återkommer med en recension när jag läst och reflekterat över innehållet tillsammans med några kloka kolleger.

Alla pratar samverkan, att få till riktigt bra samarbeten mellan universiteten och det omgivande samhället där summan blir större än delarna. Där alla får ny vind i seglen. Här om dagen när vi pratade om detta på SEI (länk) kom vi in på utmaningar som har med kunskapsöverföring från forskning till politik att göra och jag lovade att tipsa om en artikel jag presenterade på konferensen Högskolor i samverkan, HSS, år 2009. Den är dock fortfarande rykande aktuell. Mycket handlar om förtroende, en ordentlig målgruppsanalys och känsla för timing: läs mer här  

Den 16 september släppte projektet New Climate Economy sin rapport om hur man både ska kunna möta de förändrade förutsättningar som klimatförändringarna innebär och samtidigt klara ekonomin. Slutsatserna är positiva. Projektet har kunnat visa att det finns stora ekonomiska fördelar förknippade med att agera på olika sätt för ett grönare ekonomi. Rapporten ”Better growth, better climate" och en bra sammanfattning finns här på SEI:s hemsida. SEI har varit projektets svenska nod med forskaren Per Klevnäs i spetsen. Bilden är från Gröna milen i Hellas friluftsområde. En favoritrunda som innehåller både kraftiga uppförsbackar och sköna sluttningar utför. Och hela tiden är man omgiven av skogens dofter och ljud. Kanske inte så konstigt att mina tankar gick till grön tillväxt.