admin, Author at Ekkommunikation - Page 8 of 17
-1
archive,paged,author,author-admin,author-1,paged-8,author-paged-8,bridge-core-2.5.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive

Author: admin

Den 10-14 maj är det dags igen! Vetenskapsfestivalen i Göteborg har i år tema TILLIT. Så fundamentalt i kommunikationen mellan människor, och därmed mellan forskare och andra. Men också mellan individer och institutioner, forskare och politiker, lärare och studenter

Eva Krutmeijer och Ragnhild Larsson, båda aktiva i nätverket för forskningskommunikation FORSKOM är ansvariga för ett av de parallella programpunkterna under Forum för Forskningskommunikation den 10 maj 2017 i Göteborg. Vi tackar Anders, Maria, Caroline och Björn som vill vara med! Här är programmet: Varför räcker inte fakta för att övertyga?  Forskares egna berättelser blir allt viktigare för att kommunicera vetenskap och göra forskningen relevant. Men vad händer när forskaren förväntas bli personlig för att beröra sin publik? Hur kan vi lyfta komplexa frågor till diskussion utan att hamna i förenklade för-eller-emot-resonemang? Dramatikern Anders Duus samtalar med forskarna Caroline Jonsson (Göteborgs universitet) Maria Osbeck, (Stockholm Environment Institute) och Björn Sandén (Chalmers).
 Samtalsledare: Eva Krutmeijer och Ragnhild Larsson (FORSKOM)

Efter att ha modererat samtal och paneler i närmare 15 år är här i korthet mina bästa tips: Förberedelser är A och O. Många tror att moderera samtal är något man gör i stunden, möjligen med hjälp av några frågor på ett papper. Inget är mer fel. De bästa samtalen upplevs som spontana och energirika för att de är väl förberedda av moderatorn. Läs på om talarna, boka in förberedande samtal med var och en, tänk ut bra frågor och följdfrågor. Fokusera på en huvudfråga som är spännande att belysa från många synvinklar. Då blir det lättare för publiken att följa med och även för dig som moderator att föra tillbaka diskussionen till huvudfrågan. Under själva modereringen: Lyft fram deltagarna, ta inte för mycket plats själv. Lyssna aktivt. Ställ följdfrågor tills du tycker att deltagaren fått ut sitt budskap. Vänd dig sedan till nästa deltagare. Bästa samtalet blir när du som moderator kan luta dig tillbaka och deltagarna själva för diskussionen framåt. Se till att alla deltagare får ungefär lika mycket plats i samtalet. Vissa behöver puffas framåt för att komma på mer saker att säga, andra har inga svårigheter att prata och behöver i stället bromsas. Hjälp publiken att sammanfatta vad samtalet handlat om. Avsluta sedan gärna med en kort fråga till var och en av panellisterna som de fått veta innan. LYCKA TILL!

Varför en Science March i Sverige? Eller snarare: Varför inte? Det var i alla fall så jag tänkte när jag skickade ut en tweet för någon vecka sedan och undrade om någon tyckte som jag. Sedan dess har det twittrats och diskuterats som bara den! Nu finns en Facebook-grupp och ett twitterkonto. Följ oss om du vill vara med eller om du vill ha mer information. Tanken är att vi demonstrerar FÖR vetenskapen och dess betydelse i samhället, inte MOT något. Och här är varför jag är med, kanske det kan inspirera? So, why I am marching for science? Because I believe in knowledge, curiosity and critical thinking. The successive digging for new knowledge, implies that today's knowledge is not the same as 'truth' (in many cases not even 'facts'). But it is the best we have and the more people get involved the better. I have spent my working life trying to understand and develop the communication of science, between researchers with different expertise and perspectives as well as between researchers and "the public", politicians, school children etc. The more I learn about this, the more I believe that we should not underestimate people outside the scientific system in understanding complex issues, but involve them in the process of science and let them ask their questions and share there views. A march for science could be a celebration for science and what it means for our society, ourselves and our future. Eva Krutmeijer

Ingen fråga är för liten! Jobbar du med nano-frågor på någon myndighet, i industrin eller kommer du kanske i kontakt med frågeställningar som rör nanomaterial som forskare eller entreprenör? Den 28 mars är du välkommen till en konferens om nanosäkerhet på World Trade Center i Stockholm för att lyfta just dina frågor och diskutera med experter på området. Mer om konferensen här. Och här är anmälningslänken. Konferensen organiseras av den Nationella plattformen för nanosäkerhet, SweNanoSafe, i samarbete med den svenska NANoREG gruppen, forskningsprogrammet Mistra miljösäker nanoteknik och Kemikalieinspektionen Konferensen syftar till att ge de senaste nyheterna inom nanosäkerhets-forskning och regelutveckling. I programmet ingår presentationer av: NANoREG-projektets resultat på europeisk och nationell nivå Forskningsprojekt inom Mistraprogrammet miljösäker nanoteknik Regelutveckling gällande nanomaterial Dagen avslutas med en paneldiskussion mellan olika aktörer inom nanosäkerhetsområdet.  

Genom att skala upp 15 beprövade nordiska klimatlösningar kan länder världen över minska koldioxidutsläppen med 4 Gt varje år fram till 2030. Nettokostnaden motsvarar ett belopp som vi på nio dagar spenderar på globala subventioner till fossila bränslen. Nordiska ministerrådet och Stockholm Environment Institute välkomnar dig till ett inspirerande frukostseminarium på Kulturhuset där vi presenterar rapporten Green to Scale och diskuterar vad Sverige kan göra för att leva upp till Parisavtalets ambitioner med president Donald Trump vid makten. Välkommen till Kulturhuset, Foajé 3, 26 januari 2017 Sergels Torg 5, Stockholm. Efter en presentation av rapporten modererar Eva Krutmeijer en diskussion med bland andra Energimyndighetens GD Erik Brandsma och Birgitta Resvik, som är ansvarig för samhällskontakter på Fortum. Program och anmälan här.

Den 17 januari genomförde Dramaten tillsammans med Riksteatern och SEI (Stockholm Environment Institute) en kompetensdag om FN:s globala hållbarhetsmål. Under dagen hade också forskarteatern Medan Klockan Tickar smygpremiär. Kompetensdagen gick av stapeln i Dramatens verkstäder i Gäddviken med stöd av VINNOVA. Mer information följer!

Samverkan mellan olika sektorer i samhället är en nyckel för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Även den svenska regeringens forskningsproposition 2016 betonar samverkan. Ändå är exemplen på djuplodande och nyskapande projekt mellan kulturen och vetenskapen sällsynta. Detta kommer att diskuteras under seminariet Konst, kommunikation och samarbeten över gränser som äger rum på Moderna Museet i Stockholm den 10 januari kl 14.30-17.00. Seminariet äger rum i samband med att museets projekt Acclimatize avslutas. Acclimatize är en webbplats där alla som vill har fått ladda upp och ta del av klimat- och hållbarhetsinspirerade verk. Medverkande: Johanna Sandahl ordförande i Naturskyddsföreningen och del av regeringens Agenda2030-delegation Eva Krutmeijer kommunikationskonsult och projektledare för olika samverkansprojekt, bland annat mellan Dramaten och Stockholm Environment Institute Camilla Widebeck producent för Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetandes värld Ingrid Peterson generaldirektör på Forskningsrådet Formas och del av regeringens Agenda2030-delegation Anna Roosvall fil.dr i media och kommunikation, forskar i medias roll i klimatrapportering på Stockholms universitet Camilla Carlberg chef för förmedlingsavdelningen på Moderna Museet och tillika del av teamet bakom Acclimatize Samtalet modereras av Patrik Hadenius, chefredaktör för den populärvetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg.

Vi vet numera mycket om hur det står till med vår jord, vårt klimat och hur vårt sätt att leva påverkar klimatet. Men hur gör vi för att få våra regeringar, och oss själva, att också fatta tillräckligt drastiska beslut utifrån den informationen? Vad tänker de som vet mest av alla om hotet mot jordens framtid – klimatforskarna? Medan Klockan Tickar har premiär i Lund den 24 januari 2017. Den är ett samarbetsprojekt mellan Dramaten, Riksteatern och SEI (Stockholm Environment Institute) som möjliggjorts tack vare stöd från VINNOVA. Regi: Sara Giese, Medverkande: Julia Dufvenius, Jennie Silfverhjelm, Krister Kern och David Lenneman samt forskare från universitet i Lund. Medan klockan tickar Medan klockar tickar är en iscensatt läsning om klimathotet och vår framtid. Fyra dramatiker har intervjuat etablerade klimatforskare och samlat deras berättelser – forskare som ägnar sitt yrkesliv åt att kartlägga miljöhotet och hur vi människor bör förändra vårt sätt att leva. Vad har de för tankar, förhoppningar och rädslor? Medan klockan tickar är ett samarbete mellan Riksteatern, Dramaten, Östgötateatern, Stockholm Enviroment Institute och Stockholms Universitet. Texterna är skrivna av Ninna Tersman, Anders Duus, Dougald Hine, Jesper Weithz och har sammanställts av Gustav Tegby. Turnépremiär 24 januari i Lund

Nätverket för forskningskommunikation, FORSKOM, inbjuder alla som är intresserade av kommunikation av forskning till glögg på A-house Stockholm den 6 december kl 17-19. Anmälan sker här.