Eva Krutmeijer har fått chans att ingå i nätverket Mariahissen Media (tidigare Brogården), en samling av Stockholms mest erfarna och välmeriterade skribenter och formgivare. Från och med januari 2019 finns Eva på halvtid i de inspirerande lokalerna i Mariahissen, med utsikt över Riddarfjärden och Stadshuset. Kom gärna och hälsa på men ring först!
Den 6 februari inbjuder Uppsala Klimatprotokoll till slutseminarium med fokus på hur man kan jobba med klimateffektiv plastupphandling. Landshövding Göran Enander inleder och bland talarna märks Pär Larshans, Ragnsells, Åsa Stenmarck, IVL och flertalet representanter från industri, kommunal verksamhet och myndigheter. "Rätt plast på rätt plats", är målet med satsningen och under dagen kommer deltagarna både att ha lärt sig massor av användbart om upphandling som verktyg i offentlig verksamhet - men också hur plastbranschen utvecklas mot allt mer cirkulära flöden. Eva Krutmeijer modererar och tar gärna emot frågor som hon kan ställa under paneler och samtal. Mejla gärna eva (at) krutmeijer.se och ställ din fråga Här är programmet: Program och anmälan Klimateffektiv plastupphandling
Är du forskare eller påverkas du på annat sätt direkt av den nya planen för open access? Vetenskapsrådet, Formas och Forte välkomnar till en hearing kring implementeringsplanen för Plan S. Hearingen riktar sig främst till forskare och personer verksamma inom biblioteksvärlden. Mot bakgrund av implementeringsplanen för Plan S genomför forskningsråden nu en gemensam hearing. Det övergripande syftet är att diskutera hur det svenska forskningssystemet bäst genomför en övergång till öppen tillgång. Målsättningar är att ge underlag för inspel kring de olika delarna i implementeringsplanen från den svenska delen av det Europeiska forskningssystemet. Vi vill också öppna för dialog mellan olika aktörer kring deras ställningstaganden i förhållande till Plan S. Artikel från Nature här. Medverkar gör bland andra John-Arne Røttingen, administrerende direktør, Norges forskningsråd, generaldirektörerna för Vetenskapsrådet, Forte och Formas med flera. Program och mer information här. Eva Krutmeijer har fått förtroende att moderera hearingen som alltså går av stapeln den 6 februari.
Eva Krutmeijer har varit engagerad som moderator, projektledare och rådgivare i egen regi och i olika konstellationer sedan 2006. Syftet har varit att göra forskning om klimat, miljö energi och andra frågor inom hållbar utveckling begriplig och användbar för fler än forskare själva. Alltid med stort och äkta engagemang. Detta har inneburit att också engagera sig i innovationsprocesser, samverkansprojekt, internationella konferenser och kulturprojekt. Ständigt nya utmaningar. Under 2019 kommer arbetet att koncentreras kring fyra huvudspår: Forskningskommunikation. Eva kommer att fortsätta vara en aktiv del av forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, där experter inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik samverkar för att bättre förstå hur vi påverkas av klimatförändringarna. Under 2019 kommer vi att intensifiera kommunikationen med bland annat en serie pod-avsnitt om klimat, säkerhet och miljö. Programarbete. Detta innebär att tillsammans med Energimyndigheten ta fram ett riktigt bra program den stora kraftsamlingen Energiutblick i april 2019. Här handlar det om att föreslå internationella talare, ge dem en bild av vad deltagarna förväntar sig och förbereda dem på bästa sätt för samtal och föredrag, men också att samverka med Energimyndighetens personal för att bjuda på all den kunskap den besitter. Moderatoruppdrag. I januari modererar jag ett seminarium om 'open access', dvs hur forskare förväntas dela sina data och publikationer framöver, för de statliga forskningsråden med Vetenskapsrådet i spetsen. I februari handlar det om plast, när Uppsala kommun och Uppsala Klimatprotokoll redovisar sina insatser i ett framgångsrikt projekt att minska CO2-utsläppen från plast. I april blir det fokus på Energiutblick 9 april och sedan
Sverige mer sårbart än vi trott? Den 3 dec kl 13-16 anordnar forskningsprogrammet Mistra Geopolitics tillsammans med Försvarshögskolan ett seminarium om klimat- och säkerhetsfrågor kopplade till svenska intressen. Ny forskning, som kommer att presenteras, visar att Sverige är mer sårbart för s k transnationella klimatrisker än vad som tidigare varit känt. Vi kommer också att få ta del av hur forskare i programmet arbetar med scenarier för att underlätta förståelsen för hur områden som geopolitik, klimat, miljö och säkerhet samverkar i en allt mer osäker framtid. Mer information och anmälan: https://www.eventbrite.com/e/navigating-towards-a-secure-and-sustainable-future-tickets-52605505483 Hjärtligt välkomna! Mistra Geopolitics genom Eva Krutmeijer, moderator
För att klara Parisavtalet krävs det samma innovationstakt i energisektorn som inom data- och elektronikområdet. Då skulle vi kunna halvera utsläppen inom tio år för att få den skjuts vi behöver, skriver Eva Krutmeijer, i en krönika i Energivärlden 16 oktober.
Den 25 oktober 2018 anordnar Uppsala Klimatprotokoll en konferensdag om plast: Rätt plast på rätt plats. Program och anmälan finns här: Anmälan och program Plastdag. Moderator är Eva Krutmeijer.
Ett nytt science center byggs just nu på Skansen. Om man viker höger direkt efter entrétrappan, upp mot Galejan, passerar man en byggarbetsplats som inom ett år kommer att rymma Baltic Sea Science Center. Skolklasser och andra besökare kommer att få en fantastisk inblick i livet under ytan på ett helt unikt hav. Akvarier, utställningar och filmer berättar om ett hav med problem, men också stora förutsättningar att bli friskare. Det är upp till oss alla. Invigning under första kvartalet 2019.
Den 30 augusti lanseras Stockholm Climate Security Hub, ett nytt samverkansinitiativ mellan fyra Stockholms-baserade forskningsinstitut, SEI, SIPRI, SIWI och SRC samt forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Finansiering kommer från utrikesdepartementet och syftet är att ge beslutsfattare både nationellt, och framför allt i FN, vetenskapligt underbyggda analyser och i frågor som kombinerar klimat och säkerhetsfrågor. Eva Krutmeijer, som ingår i projektgruppen som leder Mistra Geopolitics, modererar eventet som går av stapeln under Världsvattenveckan och är öppet för alla. Välkomna kl 12.12.45 den 30 augusti till Barnhusgatan 12 (Folkets Hus Cabaret). Program här och kommentar här.
Det är varmt. Jag har just druckit en halv liter vatten. Men flaskan rymmer bara 33 cl. Det går ju inte, invänder du. Antingen har jag tagit fel på hur mycket jag fått i mig, eller också var flaskan större än jag trodde. Så är det förstås. Det kan helt enkelt inte stämma. Och du kan vara lugn, jag hittade på det här exemplet. Värre är det med jordens resurser. Vi lever som om det fanns 1,7 jordklot fastän det bara finns ett. Det går ju inte! Om alla levde som oss svenskar skulle det behövas fyra jordklot. Earth overshoot day inträffade rekordtidigt i år, redan den 1 augusti hade vi gjort av med de resurser som skulle räcka för hela året. Det här går förstås inte. Paradoxen är att det samtidigt gör det. Vi kan fortfarande vrida på kranen och få vatten, det är fullt med varor i såväl matbutiker som snabbklädeskedjor, och bostadspriserna i storstäderna verkar ligga på en stabilt hög nivå. Ingen kris här inte. Samtidigt närmar sig valet och enligt Novus mätning i juli lyfter nu miljö- och klimatfrågorna i väljaropinionen. 35 procent svarar att miljö och klimat är en valets viktigaste frågor. Bland unga väljare är detta fortfarande den allra viktigaste valfrågan, även om man ser en viss nedgång. Vi fortsätter att låna – stjäla? – från våra barn och barnbarn när vi beställer nästa flygresa (”Sverige är såååå mörkt i november”), köper en klänning till kräftskivan (”Det var halva reapriset”) och låter bli att byta till elbil fastän vi har råd (”Var finns de där laddstolparna, egentligen? Tänk om vi blir stående…”) Jag vet att man ska skilja på individ- och systemnivå, jag vet att systemen är dynamiska och att modellerna är behäftade med osäkerheter och jag vet att den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg och att bidragen till energieffektivisering, klimatsmarta lösningar och gröna innovationer ökar. Men när jag blir som mest orolig, pessimistisk och skäms som mest, då hjälper bara en sak. Då hämtar jag kraft i hjärnforskningen. Den har nämligen visat att vi mår bra av att göra gott. En altruistisk handling ger upphov till en skön känsla. Det är detta som gjort oss till de människor vi är. När vi håller ihop, hjälper varandra och delar resurser förstärks känslan för alla i gruppen och goda cirklar skapas. Kärleken vinner alltid över misstänksamheten, snålheten och hatet. En annan källa till hopp är att vi människor faktiskt mår bättre av bönor än biff. Inte nog med att idisslare släpper ut metan; rött kött och charkuterier är dessutom cancerframkallande. Tänk vilket elände om det vore tvärtom! Så medan vi fortsätter att leva över våra resurser, hur omöjligt det än kan låta, sker sakta med säkert en omfattande kursändring. Fler ser om sitt hus och installerar solceller, sparar i hållbara fonder, väljer vegetariskt, tar tåget i stället för flyget och ställer vi nu också bra frågor till våra politiker i valrörelsen kommer även de att förstå att vi menar allvar. Det går inte att leva på mer än en planet. Det är i alla upptänkliga avseenden och i ordets rätta bemärkelse ohållbart. Eva Krutmeijer