admin, Author at Ekkommunikation - Page 16 of 17
-1
archive,paged,author,author-admin,author-1,paged-16,author-paged-16,bridge-core-2.2.5,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.2.0,vc_responsive

Author: admin

Att leda diskussioner i forskningsfrågor kräver en påläst och kunnig moderator. Kalendern blir fort full och förfrågningarna är många, så hör av er i god tid inför nästa seminarium eller konferens! Mer om moderatoruppdrag här. Här ses Eva Krutmeijer i en scendialog med Chalmersforskaren Jens Nielsen på ett seminarium i december 2014.

Konst + Vetenskap = Sant. 2015 blir året då Dramaten och SEI (Stockholm Environment Insitute) gör slag i saken och höjer ribban för att attackera miljö- och klimatfrågan. Eva Krutmeijer är projektledare och stöd har beviljats från Svenska PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Detta cross-over projekt är en fortsättning på ”För miljön i tiden” som genomfördes i samband med att Kungen firade 40 år på tronen 2013. Här går hela föreställningen att se scenvis.

Med hjälp av experiment på jäst, har forskare på Chalmers kunnat göra fantastiska framsteg i så vitt skilda områden som neurologiska sjukdomomar och nya biodrivmedel. Likaså kan man nu se konkreta resultat av kombinationen av kunskaper i databehandling, medicin och fysik som för några år sedan snarare klassades som science fiction. De speciellt inbjudna till symposiet ”Engineering Good Life” i Chalmerska huset i Göteborg på Luciadagen fick se fantasikittlande exempel på 3D-printning av ett mänskligt öra, virusdetektion med hjälp av en vanlig smart phone, en armprotes som patienten styr med sin egen vilja och möjligheter att upptäcka njurcancer med ett enkelt blodprov… Medverkande Chalmersforskare: Professor Jens Nielsen (som inledde med en översikt) med sina medarbetare Dina Petranovic (neurologiska sjukdomar), Franceso Gatto (njurcancer), Nathalie Scheers (koloncancer) och Adil Mardinoglou (fetmarelaterade sjukdomar) på Institutionen för systembiologi samt professorerna Mikael Persson (översikt), Fredrik Höök (virusdetekteringsmodeller), Paul Gatenholm (3D-printning av mänskliga organ) och slutligen forskaren Max Ortiz Catalan (som tagit fram den tankestyrda armprotesen). Moderator var Eva Krutmeijer som också ledde slutdiskussionen då Jan-Olov Jacke (VD AstraZeneca Sverige) och Jenny Fäldt (forskningschef SCA) och Ann-Sofie Sandberg (professor  och avdelningschef  för Chalmers styrkeområde för livsvetenskaper deltog. Symposiet genomfördes för att tacka och hedra Barbro Osher och stiftelsen Pro Suecia som hon driver med sin man Bernard Osher. Båda deltog i symposiet som avslutades med en oförglömlig middag i det nyrestaurerade bankvalvet.

Det naturen ger oss, de tjänster ekosystemen producerar åt oss, hur ska de värderas? Och hur ska dessa värden kunna bli utgångspunkter i hur vi ser på vår ekonomi? Det är svåra frågor som ligger till grund för det regeringsuppdrag som nu ligger hos Naturvårdsverket i och med propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekoystemtjänster”. I denna proposition beslutade regeringen att ”senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där då är relevant och skäligt”. För att starta detta kommunikationsarbete inbjöd Naturvårdsverket till ett möte med samtliga inblandade myndigheter den 9 december på Spårvagnshallarna i Stockholm. Som inspiration och utblick inleddes mötet med ett samtal mellan Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson och WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén, modererat av Eva Krutmeijer. Det blev en diskussion som kretsade mycket kring hur finanssektorn tänker kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och risker i synnerhet. Vilka långsiktiga risker kan det handla om när man värderar företags affärsmöjligheter eller fonders potential att växa? Amanda Jackson efterlyste såväl kunskapsunderlag till de rådgivare hon samarbetar med på banken, som i sin tur träffar företagen, men också ett större konsumenttryck på till exempel pensionsfonders placeringar. Håkan Wirtén betonade vikten av kunskap och av att våga gå före. Kulturfrågor och ledarskap är viktiga komponenter för att åstadkomma detta och han menade att det bästa inte får bli det godas fiende. Mer om kopplingen mellan hållbarhet och finanssektorn finns i en rapport från WWF som utkom i somras: Du äger. 

Adventstiden är här och vi träffar många som vi inte sett på ett tag. ”Vad gör du nu för tiden?” kan vara en fråga att både bäva för och välkomna. Även om inte alla roas av ytligt mingelprat, kan även den mest djuplodande forskarsjäl faktiskt ha både nytta och glädje av att ta glöggminglet som en chans att förbättra sina kommunikationstalanger. Alltså. Här är forskningskommunikatörens tre bästa tips: 1. Var beredd på att få frågan vad du sysslar med. Och tänk ut ett intresseväckande och kanske till och med överraskande svar. ”Jag ägnar dagar och nätter åt det fascinerande sambandet mellan… och …” kan vara ett sätt att börja. Eller varför inte ”Jag är besatt av paradoxen att vi fortfarande ser en ökande … trots att …”. En annan säker öppning är att anknyta till ett välkänt och aktuellt samhällsproblem: ”Min forskning kanske inte kommer att ha alla svar på hur vi minskar/ökar/bibehåller/förstärker … men det är otroligt intressant att få fördjupa sig i problemet." 2. Var konkret och ge gärna ett exempel. Forskare är idag är ofta så specialiserade att det kan vara svårt att greppa för en utomstående. Relatera till något som vi läst om i tidningen eller som du vet att den du pratar med är intresserad av. Undvik förstås fackuttryck och ge dig inte in i sifferexercis. Med enkla jämförelser , liknelser och konkreta exempel blir det lättare för den du pratar med att komma ihåg vad ni pratade om. 3. Visa engagemang! Vi reagerar olika på att berätta om vår egen verksamhet. Det kan kännas skrytsamt eller storvulet. Men äkta engagemang smittar och vem vill inte berätta att man träffat en forskare som verkligen brann för sitt ämne? Och sist men inte minst, kom ihåg att engagemang är något dubbelriktat. Att visa nyfikenhet och ställa frågor tillbaka till den som frågade är ett säkert sätt att få trevlig på vilket mingel som helst! Om du vill lära dig mer om hur man kan kommunicera forskning till olika mottagare, eller tror att det kan vara något för din institution, är du välkommen att kontakta mig. Jag genomför workshops och skräddarsydda utbildningar med inriktning på föredrag och presentationer, populärvetenskapligt skrivande, att kommunicera till beslutsfattare och media mm. Kontakt.

Den 25 november 2014 arrangerade Livsmedelsverket, Livsmedelsföreningen och Norden i fokus ett seminarium kallat "Matsvinn och datummärkning - nya nordiska rön". Platsen var Sheraton Hotel i Stockholm och Eva Krutmeijer var moderator. Mer information, presentationer och referat hittar man här: Norden i fokus  

Den 22 oktober 2014 var det åter dags för Ruter Dam-dagen. I år var temat kreativitet och innovation och programmet hade utformats i nära samarbete mellan Ruter Dam och EKKO. Resultatet blev en innehållsrik eftermiddag på Musikaliska med talare som Nordea-ordföranden mm Björn Wahlroos, innovatörerna Cecilia Bergh, Mando, och Anders Wilhelmson, PeePoople, Skogsindustriernas VD Carina Håkansson, Stockholms handelskammares VD Maria Rankka samt Unilevers ordförande Michael Treschow. Dagen kan sammanfattas med ordet engagemang! Se filmen för dagen här.

"Human influence on the climate system is clear, and recent anthropogenic emissions of greenhouse gases are the highest in history. Recent climate changes have had widespread impacts on human and natural systems." Här är länken till hela IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare som publicerades 1 november och en artikel i DN.

Under hösten har SEI, Stockholm Environment Institute, samarbetat med EKKO i att förbereda institutets 25-årsjubileum den 22 oktober. Forskare har inbjudits till workshops där de fått öva sig i berättandets konst. Eva Krutmeijer har coachat och återkopplat både på tu man hand och i grupp. Resultatet blev ”Berättelser från en värld i förändring”, en rad intressanta historier som speglade SEI:s arbete runt om i världen och på vilket sätt man arbetar konkret med miljö- och utvecklingsfrågor. Hur får man till exempel hushåll i Indien att minska sina koldioxidutsläpp och samtidigt förbättra familjens hälsa genom att installera nya köksspisar? En utmaning som blev begriplig när vi alla insåg hur starkt kopplade våra kök är till vår livskvalitet och våra traditioner. Vem vill byta ut sin spis om man inte kan använda den till att laga den mat man vill? Referat  finns här. Stort tack till SEI:s kommunikationsdirektör Rob Watt och alla fantastiska forskare - det var ett mycket lärorikt och roligt samarbete! En av forskarna, Toby Gardner, som berättade om möten med lantbrukare i Amazonas, gav mig denna fina feedback: "Thank You so much Eva. It was a real pleasure to work with you, I learnt a huge amount. The success of the event was in great part thanks to your efforts and those of the communication team. Best wishes, Toby"  

Tisdagen den 21 oktober inbjöd KB och VR gemensamt till konferensen IFFIS14. Moderator var Eva Krutmeijer. Syftet med konferensen var att inleda och fördjupa dialogen och kunskapsutvecklingen kring infrastruktur för forskningsinformation. Det är ett arbete som KB och Vetenskapsrådet redan är involverade i genom SwePub-projektet som initierades på uppdrag av regeringen hösten 2013. Länk till konferensen