admin, Author at Ekkommunikation - Page 16 of 18
-1
archive,paged,author,author-admin,author-1,paged-16,author-paged-16,bridge-core-2.5.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive

Author: admin

Den är utgiven redan 1995, men då är författaren också en framsynt man, den indiske ekonomen och filosofen Amartya Sen, som jag hade glädjen att träffa på Nobelpristagarsymposiet 2011. I den här boken, utgiven av SNS Förlag, utforskar han sambandet mellan ekonomi och etik. Så spännande! Eller vad sägs om detta (från baksidestexten): Vad kan man från vetenskapliga utgångspunkter säga om målen för en ekonomis verksamhet, om rättvisa, fördelning och effektivitet? (…) Nationalekonomin skulle i hög grad kunna berikas genom att man ägnar mer uppmärksamhet åt etiken, och studiet av etik skulle också ha fördel av en närmare kontakt med nationalekonomin. I en understreckare från SvD från november 2014 skriver ekonomihistorikern Lars Magnusson på samma tema, att välfärd fordrar mer än tillväxt.

Den 18 januari deltog jag i den afghanska delegationen vid klimatförhandlingarna i Hamburg. Ja, kanske inte alldeles på riktigt - men nästan! Den tyska teatergruppen Rimini Protokoll hade iscensatt ett enormt rollspel på Schauspielhaus i Hamburg. Forskare och andra experter medverkade på scenen i verklighetstrogna föredrag och debatter. Vi i publiken var indelade att representera all världens länder - och förväntades agera därefter. Hur mycket är USA och Kina beredda att satsa i en global finansieringsfond? Och vad behöver länder som Afghanistan för stöd för att skydda sig mot klimatförändringarna? Det blev en intressant kväll med högt tempo. Kanske lite väl högt. Man fick en känsla av att mycket av innehållet gick över huvudet på oss i publiken. Svår balans det där, att inte underskatta sin publik samtidigt som man gör något relevant

För oss kaffemostrar är den senaste kaffeforskningen goda nyheter. Nu är kaffedrickandet bra för minnet också. Men samtidigt illustrerar den här typen av medicinska nyheter också sårbarheten hos nya rön. Det svänger gärna från farligt till nyttigt på kort tid och det här blir ett problem för trovärdigheten för forskningen. Och jag märker i dialog med vänner och bekanta att det ofta är just nyckfullheten i forskningsnyheter inom medicin och hälsa som smittar av sig till en allmän misstro mot all forskning. Synd. Men kaffe är gott!

Behöver du och dina kolleger hjälp med att nå ut med er forskning utanför institutionens väggar? Boka en skräddarsydd workshop för just era behov och se till att er utåtriktade kommunikation håller samma höga klass som er forskning. Den vanligaste kommentaren från forskare som genomgått denna workshop är att det var roligare än de trodde! Att öva sig i att skriva för olika målgrupper, formulera slagkraftiga rubriker och intresseväckande introduktioner, skriva kortfattat för twitter och inte minst att få bli intervjuad framför kamera är några av de moment som brukar beskrivas som mest givande. Förutom rent praktiska verktyg ger workshopen också inblick i hur kommunikation används strategiskt i olika typer av påverkan och deltagarna får reflektera över sin roll som kunskapsförmedlare och vilka utmaningar och överväganden som väntar den som ger sig ut i samhällsdebatten.

Att leda diskussioner i forskningsfrågor kräver en påläst och kunnig moderator. Kalendern blir fort full och förfrågningarna är många, så hör av er i god tid inför nästa seminarium eller konferens! Mer om moderatoruppdrag här. Här ses Eva Krutmeijer i en scendialog med Chalmersforskaren Jens Nielsen på ett seminarium i december 2014.

Konst + Vetenskap = Sant. 2015 blir året då Dramaten och SEI (Stockholm Environment Insitute) gör slag i saken och höjer ribban för att attackera miljö- och klimatfrågan. Eva Krutmeijer är projektledare och stöd har beviljats från Svenska PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Detta cross-over projekt är en fortsättning på ”För miljön i tiden” som genomfördes i samband med att Kungen firade 40 år på tronen 2013. Här går hela föreställningen att se scenvis.

Med hjälp av experiment på jäst, har forskare på Chalmers kunnat göra fantastiska framsteg i så vitt skilda områden som neurologiska sjukdomomar och nya biodrivmedel. Likaså kan man nu se konkreta resultat av kombinationen av kunskaper i databehandling, medicin och fysik som för några år sedan snarare klassades som science fiction. De speciellt inbjudna till symposiet ”Engineering Good Life” i Chalmerska huset i Göteborg på Luciadagen fick se fantasikittlande exempel på 3D-printning av ett mänskligt öra, virusdetektion med hjälp av en vanlig smart phone, en armprotes som patienten styr med sin egen vilja och möjligheter att upptäcka njurcancer med ett enkelt blodprov… Medverkande Chalmersforskare: Professor Jens Nielsen (som inledde med en översikt) med sina medarbetare Dina Petranovic (neurologiska sjukdomar), Franceso Gatto (njurcancer), Nathalie Scheers (koloncancer) och Adil Mardinoglou (fetmarelaterade sjukdomar) på Institutionen för systembiologi samt professorerna Mikael Persson (översikt), Fredrik Höök (virusdetekteringsmodeller), Paul Gatenholm (3D-printning av mänskliga organ) och slutligen forskaren Max Ortiz Catalan (som tagit fram den tankestyrda armprotesen). Moderator var Eva Krutmeijer som också ledde slutdiskussionen då Jan-Olov Jacke (VD AstraZeneca Sverige) och Jenny Fäldt (forskningschef SCA) och Ann-Sofie Sandberg (professor  och avdelningschef  för Chalmers styrkeområde för livsvetenskaper deltog. Symposiet genomfördes för att tacka och hedra Barbro Osher och stiftelsen Pro Suecia som hon driver med sin man Bernard Osher. Båda deltog i symposiet som avslutades med en oförglömlig middag i det nyrestaurerade bankvalvet.

Det naturen ger oss, de tjänster ekosystemen producerar åt oss, hur ska de värderas? Och hur ska dessa värden kunna bli utgångspunkter i hur vi ser på vår ekonomi? Det är svåra frågor som ligger till grund för det regeringsuppdrag som nu ligger hos Naturvårdsverket i och med propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekoystemtjänster”. I denna proposition beslutade regeringen att ”senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där då är relevant och skäligt”. För att starta detta kommunikationsarbete inbjöd Naturvårdsverket till ett möte med samtliga inblandade myndigheter den 9 december på Spårvagnshallarna i Stockholm. Som inspiration och utblick inleddes mötet med ett samtal mellan Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson och WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén, modererat av Eva Krutmeijer. Det blev en diskussion som kretsade mycket kring hur finanssektorn tänker kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och risker i synnerhet. Vilka långsiktiga risker kan det handla om när man värderar företags affärsmöjligheter eller fonders potential att växa? Amanda Jackson efterlyste såväl kunskapsunderlag till de rådgivare hon samarbetar med på banken, som i sin tur träffar företagen, men också ett större konsumenttryck på till exempel pensionsfonders placeringar. Håkan Wirtén betonade vikten av kunskap och av att våga gå före. Kulturfrågor och ledarskap är viktiga komponenter för att åstadkomma detta och han menade att det bästa inte får bli det godas fiende. Mer om kopplingen mellan hållbarhet och finanssektorn finns i en rapport från WWF som utkom i somras: Du äger. 

Adventstiden är här och vi träffar många som vi inte sett på ett tag. ”Vad gör du nu för tiden?” kan vara en fråga att både bäva för och välkomna. Även om inte alla roas av ytligt mingelprat, kan även den mest djuplodande forskarsjäl faktiskt ha både nytta och glädje av att ta glöggminglet som en chans att förbättra sina kommunikationstalanger. Alltså. Här är forskningskommunikatörens tre bästa tips: 1. Var beredd på att få frågan vad du sysslar med. Och tänk ut ett intresseväckande och kanske till och med överraskande svar. ”Jag ägnar dagar och nätter åt det fascinerande sambandet mellan… och …” kan vara ett sätt att börja. Eller varför inte ”Jag är besatt av paradoxen att vi fortfarande ser en ökande … trots att …”. En annan säker öppning är att anknyta till ett välkänt och aktuellt samhällsproblem: ”Min forskning kanske inte kommer att ha alla svar på hur vi minskar/ökar/bibehåller/förstärker … men det är otroligt intressant att få fördjupa sig i problemet." 2. Var konkret och ge gärna ett exempel. Forskare är idag är ofta så specialiserade att det kan vara svårt att greppa för en utomstående. Relatera till något som vi läst om i tidningen eller som du vet att den du pratar med är intresserad av. Undvik förstås fackuttryck och ge dig inte in i sifferexercis. Med enkla jämförelser , liknelser och konkreta exempel blir det lättare för den du pratar med att komma ihåg vad ni pratade om. 3. Visa engagemang! Vi reagerar olika på att berätta om vår egen verksamhet. Det kan kännas skrytsamt eller storvulet. Men äkta engagemang smittar och vem vill inte berätta att man träffat en forskare som verkligen brann för sitt ämne? Och sist men inte minst, kom ihåg att engagemang är något dubbelriktat. Att visa nyfikenhet och ställa frågor tillbaka till den som frågade är ett säkert sätt att få trevlig på vilket mingel som helst! Om du vill lära dig mer om hur man kan kommunicera forskning till olika mottagare, eller tror att det kan vara något för din institution, är du välkommen att kontakta mig. Jag genomför workshops och skräddarsydda utbildningar med inriktning på föredrag och presentationer, populärvetenskapligt skrivande, att kommunicera till beslutsfattare och media mm. Kontakt.

Den 25 november 2014 arrangerade Livsmedelsverket, Livsmedelsföreningen och Norden i fokus ett seminarium kallat "Matsvinn och datummärkning - nya nordiska rön". Platsen var Sheraton Hotel i Stockholm och Eva Krutmeijer var moderator. Mer information, presentationer och referat hittar man här: Norden i fokus