Vintern som aldrig blev vinter - Ekkommunikation
1654
post-template-default,single,single-post,postid-1654,single-format-standard,bridge-core-2.5.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive

Vintern som aldrig blev vinter

Vintern som aldrig blev vinter

Blåsigt, mycket milt och dåligt med snö. När SMHI summerar vintern 19/20 så långt stämmer det med vad vi kan konstatera med blotta ögonen. Och jag som älskar att åka skidor! Vi har till och med anmält oss till Kort-Vasan… På flygbilder ser man spåret som ringlar sig likt en sladdrig spagetti genom skogar och över myrar.

Är det här det nya normala? Jag undrade för flera år sedan när Vasaloppet behöver flytta norröver. Folk skrattade.

Idag skrattas det mer sällan. Jag besökte utställningen ARKTISNordiska museet igår. Förundras över hur människor anpassats till olika klimat. Ska vi klara det även denna gång? En av skyltarna som fastnade: “En tredjedel av människorna på jorden bor kustnära, inom 10 mil från havet.” Jag hör till dem, men naturligtvis är det värst för dem i fattigare länder.

Det händer också positiva saker. När jag deppar ihop går jag in på Fossilfritt Sverige och ser hur olika branscher lagt upp planer för hur de vill minska utsläppen. Nu senast är det oljebranschen själv som visar vägen. Paradoxalt men hoppfullt. Trevlig läsning!

Eva Krutmeijer