Aktuellt Archives - Page 4 of 15 - Ekkommunikation
-1
archive,paged,category,category-aktuellt,category-58,paged-4,category-paged-4,bridge-core-2.5.4,ajax_fade,page_not_loaded,,qode_grid_1400,qode-theme-ver-23.9,qode-theme-bridge,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.4.1,vc_responsive

Aktuellt

Ett nytt science center byggs just nu på Skansen. Om man viker höger direkt efter entrétrappan, upp mot Galejan, passerar man en byggarbetsplats som inom ett år kommer att rymma Baltic Sea Science Center. Skolklasser och andra besökare kommer att få en fantastisk inblick i livet under ytan på ett helt unikt hav. Akvarier, utställningar och filmer berättar om ett hav med problem, men också stora förutsättningar att bli friskare. Det är upp till oss alla. Invigning under första kvartalet 2019.  

Den 30 augusti lanseras Stockholm Climate Security Hub, ett nytt samverkansinitiativ mellan fyra Stockholms-baserade forskningsinstitut, SEI, SIPRI, SIWI och SRC samt forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Finansiering kommer från utrikesdepartementet och syftet är att ge beslutsfattare både nationellt, och framför allt i FN, vetenskapligt underbyggda analyser och i frågor som kombinerar klimat och säkerhetsfrågor. Eva Krutmeijer, som ingår i projektgruppen som leder Mistra Geopolitics, modererar eventet som går av stapeln under Världsvattenveckan och är öppet för alla. Välkomna kl 12.12.45 den 30 augusti till Barnhusgatan 12 (Folkets Hus Cabaret). Program här och kommentar här.

Det är varmt. Jag har just druckit en halv liter vatten. Men flaskan rymmer bara 33 cl. Det går ju inte, invänder du. Antingen har jag tagit fel på hur mycket jag fått i mig, eller också var flaskan större än jag trodde. Så är det förstås. Det kan helt enkelt inte stämma. Och du kan vara lugn, jag hittade på det här exemplet. Värre är det med jordens resurser. Vi lever som om det fanns 1,7 jordklot fastän det bara finns ett. Det går ju inte! Om alla levde som oss svenskar skulle det behövas fyra jordklot. Earth overshoot day inträffade rekordtidigt i år, redan den 1 augusti hade vi gjort av med de resurser som skulle räcka för hela året. Det här går förstås inte. Paradoxen är att det samtidigt gör det. Vi kan fortfarande vrida på kranen och få vatten, det är fullt med varor i såväl matbutiker som snabbklädeskedjor, och bostadspriserna i storstäderna verkar ligga på en stabilt hög nivå. Ingen kris här inte. Samtidigt närmar sig valet och enligt Novus mätning i juli lyfter nu miljö- och klimatfrågorna i väljaropinionen. 35 procent svarar att miljö och klimat är en valets viktigaste frågor. Bland unga väljare är detta fortfarande den allra viktigaste valfrågan, även om man ser en viss nedgång. Vi fortsätter att låna – stjäla? – från våra barn och barnbarn när vi beställer nästa flygresa (”Sverige är såååå mörkt i november”), köper en klänning till kräftskivan (”Det var halva reapriset”) och låter bli att byta till elbil fastän vi har råd (”Var finns de där laddstolparna, egentligen? Tänk om vi blir stående…”) Jag vet att man ska skilja på individ- och systemnivå, jag vet att systemen är dynamiska och att modellerna är behäftade med osäkerheter och jag vet att den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg och att bidragen till energieffektivisering, klimatsmarta lösningar och gröna innovationer ökar. Men när jag blir som mest orolig, pessimistisk och skäms som mest, då hjälper bara en sak. Då hämtar jag kraft i hjärnforskningen. Den har nämligen visat att vi mår bra av att göra gott. En altruistisk handling ger upphov till en skön känsla. Det är detta som gjort oss till de människor vi är. När vi håller ihop, hjälper varandra och delar resurser förstärks känslan för alla i gruppen och goda cirklar skapas. Kärleken vinner alltid över misstänksamheten, snålheten och hatet. En annan källa till hopp är att vi människor faktiskt mår bättre av bönor än biff. Inte nog med att idisslare släpper ut metan; rött kött och charkuterier är dessutom cancerframkallande. Tänk vilket elände om det vore tvärtom! Så medan vi fortsätter att leva över våra resurser, hur omöjligt det än kan låta, sker sakta med säkert en omfattande kursändring. Fler ser om sitt hus och installerar solceller, sparar i hållbara fonder, väljer vegetariskt, tar tåget i stället för flyget och ställer vi nu också bra frågor till våra politiker i valrörelsen kommer även de att förstå att vi menar allvar. Det går inte att leva på mer än en planet. Det är i alla upptänkliga avseenden och i ordets rätta bemärkelse ohållbart. Eva Krutmeijer

- Forskning, innovation, klimat och miljö - om detta är frågor som intresserar även dig, vill jag gärna rekommendera de seminarier jag modererar under Almedalsveckan i år: Måndag 2 juli kl. 11.30-12.30, D-huset, Kaserngatan 1: Öppen vetenskap - behövs det? Uppsala universitet har tagit initiativet till detta angelägna samtal om "open science" med rektorer, forskare och finansiärer. Det är inte alltid vi diskuterar hur de nya digitala infrastrukturerna förändrar forskningens villkor i grunden - men det ska vi göra här! Medverkar gör Stefan Eriksson, Rektorsråd för god forskningssed, Uppsala universitet Helena Francke, Docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås Christina Moberg, Preses (till och med 2018-06-30), Kungliga Vetenskapsakademien Ingrid Petersson, Generaldirektör, FORMAS Stacey Ristinmaa Sörensen, Vicerektor - forskning och forskningsinfrastruktur, Lunds universitet Eva Krutmeijer, moderator Måndag 2 juli kl. 13.30-14.30, Västsvenska Arenan vid Kruttornet: Framtidens entreprenör - skapar värden och räddar världen Chalmers inbjuder till denna intressanta panel om entreprenörskap som möter samhällsutmaningar. Hur får vi fler entreprenörer som skapar värden och växer? Vilken effekt kan det få på svensk ekonomi om vi fokuserade mindre på färdiga idéer, och mer på entreprenöriell förmåga? Medverkande: Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande och hållbarhet, Chalmers Pontus Braunerhjelm, professor i entreprenörskap, KTH Jane Walerud, investerare Sam Manaberi, entreprenör, Trine Stina Linge, head of encubation, Chalmers Ventures Fredrik Christensson, riksdagsledamot, Centern Eva Krutmeijer, moderator Måndag 2 juli kl. 15.00-16.00, Västsvenska arenan Vem tar notan när akademikerna återvänder till skolbänken? Trots det ökade behovet av vidareutbildning och omskolning bär i praktiken individerna fortfarande störst ansvar för att denna blir av, visar Sveriges ingenjörers undersökning. Effektiva incitament saknas. Hur löser vi detta? Medverkar gör: Stefan Bengtsson, rektor och vd, Chalmers Maria Knutson Wedel, vicerektor för utbildning och livslångt lärande, Chalmers Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen Henrik Höjer, historiker och redaktör, Forskning & Framsteg Fredrik Christensson, riksdagsledamot, CenternEva Krutmeijer, moderator Onsdagen 4 juli kl. 13.30-14.30, Hästgatan 5: Forska fortare ABB inbjuder till detta seminarium om hur ledtiderna från idé till marknad kan kortas och om forskning över huvud taget går att "snabbas på". Medverkande är:   Per Dannetun, forskningsdirektör, Linköpings universitet Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers Paul Pettersson, rektor, Mälardalens högskola Mikael Dahlgren, forskningschef, ABB Sverige Edvin Resebo, vd, Amexci Lars Hultman, vd, Stiftelsen för strategisk forskning Remy Kolessar, avdelningschef forskning och innovation, Energimyndigheten Eva Krutmeijer, moderator Torbjörn Lundahl, research director & manager 5G, Ericsson Margaretha Groth, enhetschef, Vinnova Onsdag 4 juli kl. 15.oo-15.45, Briggen Tre kronor: Kända och okända problem i Hanöbukten Hanöbukten mår dåligt och grundorsakerna är enligt forskningen komplexa. Störningar i reproduktion, hälsotillstånd och brunifiering kräver nya angreppssätt. Vad ska havs- och vattenförvaltningen göra? Kan ekosystembaserad förvaltning tillämpas, vilka nationella aktörer behövs, vem ansvarar för vad? Havs- och Vattenmyndigheten arrangerar detta seminarium där de medverkande är:   Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare, Havsmiljöinstitutet Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig samordnare, Havsmiljöinstitutet Anders Grimvall, vetenskaplig samordnare, Havsmiljöinstitutet Eva Krutmeijer, moderator Björn Sjöberg, avdelningschef havs- och vattenförvaltningen, Havs- och vattenmyndigheten Carina Wettemark, chef biosfärenheten och koordinator, Vattenriket Kristianstads kommun Irene Bohman, kanslichef Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Kalmar län Elisabet Andersson, Ekolog, Skogsstyrelsen    

Paris i mitten av maj - varmt och härligt tänkte nog styrelsen för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, när platsen för detta styrelsemöte och studiebesök bokades i november. Nu blev det en sval paus i den svenska sommarvärmen. 11 grader när vi landade på Charles de Gaulles i onsdags. Desto varmare blev mottagandet. Annika Marcovic, Sveriges OECD/UNESCO ambassadör, hade planerat besöket med utmärkt känsla för våra intresseområden. En allt mer osäker omvärld kombinerat med klimathot och geopolitiska utmaningar gör att ämnesöverskridande diskussioner och utbyten blir allt viktigare. Under hashtagen #MistraGeopolitics har vi lagt ut bilder och kommentarer i väntan på mer omfattande referat av de olika mötena på www.mistra-geopolitics.org Och vad gäller vädret, är det bara att vänja sig vid en varmare och samtidigt mer osäker framtid!

Måndagen den 2 juli arrangerar forskningsprogrammet Mistra Geopolitics tillsammans med SEI och Hagainitiativet ett seminarium om klimatet som valfråga. Vad är det som gör den het? Att vår planet blir allt hetare tycks inte räcka. Att vi förlorar på att inte agera snabbare? Kanske. Att näringslivet redan i många stycken är långt före politikerna i omställningen? Borde spela roll. Välkomna till ett viktigt seminarium med forskare och ledare från näringslivet. Läs mer och ta del av programmet här.

Den 23 april genomförde Mistra en workshop för kommunikatörer i sina olika forskningsprogram. Eva Krutmeijer, EKKO AB, förberedde och genomförde workshopen i syfte att ge handfasta tips och råd för hur man kan arbeta strategiskt med politiker som målgrupp utan att äventyra forskningens integritet.  Frågor som diskuterades under workshopen: Vad skiljer forskningens logik och språk från politikens? Vilken kommunikationsmodell väljer vi helst i olika sammanhang? Teori och exempel Vad säger forskningen kring forskningskommunikation till politiker? Hur blir forskningen i våra program relevant för politiker? Var finns dessa politiker och hur når vi dem? Vilka svårigheter och risker bör vi vara medvetna om? Vi jobbade kring två konkreta case, ett från Mistra Biotech och ett från Mistra SAMS. Mer information om denna workshop och hur liknande workshops kan genomföras, kontakta gärna Eva Krutmeijer.

För att säkerställa en hållbar utveckling i Sverige och globalt måste vi förändra hur våra samhällen organiseras, särskilt när det gäller att hantera klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. Detta är utmaningen som Eeva Furman, professor och direktör, centrum för miljöpolitik vid Finlands miljöcentral (SYKE) talar kring om årets huvudtalare på konferensen Tillståndet i Miljön, den 24 maj på Grand Hotel i Stockholm. Hoppas vi ses!

Jag modererar samtal och debatter om forskning, innovation, utbildning men också hållbar utveckling, energi och klimat. Välkommen att höra av dig med en förfrågan till eller tel 0709-846638. Vi ses i Almedalen!

Sverige är ett öppet och omvärldsberoende land i en föränderlig omvärld. Samtidigt är vi snabba till omställning, trendkänsliga och uppkopplade. Men hur påverkas vår svenska arbetsmarknad och spelplan av klimatförändringar och internationella säkerhetsfrågor? Hur ska Sverige och svenska aktörer navigera i en allt mer osäker omvärld med ståltullar, hot om handelskrig och geopolitiska förskjutningar. Den 18 april anordnade det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics tillsammans med tankesmedjan Futurion ett frukostseminarium på detta aktuella tema. Seminariet leddes av Eva Krutmeijer och Per Lagerström och referat finns Referat Frukostseminarium 18 april.